Nyttiggörande av alternativa fillermaterial i självkompakterande betong

Kostnaderna för att deponera askor från förbränning kan idag bli höga. Deponiavgifter, transporter och skatter gör att incitamentet för att hitta nya avsättningsmöjligheter kraftigt har ökat. I vissa fall finns det t.o.m. utrymme att vidareförädla askor för att öka deras användning i till exempel betongtillämpningar. Nya gjuttekniker med fokus på färsk betong med extremt bra flytförmåga, s.k. självkompakterande betong (SKB), är idag en realitet. Det tidigare arbetet med att vibrera betongen vid gjutning kan vid användning av SKB helt elimineras. Tillverkning av SKB kräver oftast extra tillsats av fillermaterial (kornstorlekar <0,125-0,5 mm) utöver den vanliga ballasten. Det vanligaste är att kalkfiller används, men andra material kan också användas. Här finns sannolikt en stor potential för användning av flygaskor av olika slag. I tidigare undersökningar har det också visats att flygaskor från förbränning kan ge bättre reologiska egenskaper på den färska betongen än vid användning av kalkfiller. Främst är det den runda kornformen som erhålls genom förbränning och snabb avkylning som bidrar till gynnsam inverkan på betongens arbetbarhet. Tidigare har man främst fokuserat på rena kolflygaskor, men idag finns i Sverige bara askor från sameldning av kol och biobränslen av olika slag. Även askor från andra typer av bränsle-mixer kan vara aktuella. Vattenfall Utveckling AB deltar i ett EU-projekt där man avser att hitta nya avsättningstyper för askor från sameldning av kol och biobränslen. De andra parterna i projektet är institut och energibolag från Grekland, Tyskland, Danmark och Schweiz. Ett potentiellt område som just nu studeras är användning som fillermaterial i SKB.
Beskrivning av examensarbete: Examensarbetet består i att definiera vilka krav som bör ställas på fillermaterial från förbränning för att kunna användas i SKB. Ett potentiellt problem är till exempel höga halter av restkol som kan ge svårigheter att dosera tillsatsmedel som är ytaktiva eller luftporbildande. Arbetet genomförs genom litteraturstudier och laboratorieförsök. I laboratoriet görs detaljstudier av den färska SKB:ns reologiska egenskaper (flödesegenskaper) med avancerad reometerutrustning där inverkan av olika flygasktyper studeras. Dessutom genomförs blandning och gjutning i halvskala för mätning med L-låda med mera. Genom att studera olika flygaskors inverkan på till exempel arbetbarhet, stabilitet och lufthalt kan ingående parametrars (läs: askkaraktäristika) och deras variationer studeras (till exempel restkolhalter).