Kan Sverige minska klimatpåverkan från deponier?

Bakgrund
Metan är en växthusgas med inverkan som är 22 gånger värre än CO2. Globalt sett bidrar metanutsläpp från deponier med 500 – 800 Mton CO2 ekvivalenter per år IPCC, (2006).

Sedan 1990 har mängden deponerat organiskt material minskat successivt från ca 3,5 Mton/år till några hundratusen ton/år. Trots nedbrytning finns det en stor mängd nedbrytbart organiskt material kvar i deponier. Det kan ta 30 – 50 år innan metanbildningspotentialen klingar av. Den årliga metangasproduktion i deponier med organiskt avfall är betydande och kan idag utgöra flera procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Utsläpp av metangas från svenska deponier är dock inte utrett närmare och de anvisningar och praxis som nu tillämpas syftar primärt till att nyttiggöra energiinnehållet där tillämpligt och inte primärt skydda mot klimatpåverkan. ICCP har utvecklat en modell för beräkning av metanbildningspotential från deponier, men i och med stor osäkerhet i indata är det svårt att bedöma mängden metan som bildas idag.

För att kunna ta beslut, huruvida CH4 från deponier är ett stort eller marginellt problem på nationell nivå, startar Ecoloop i samarbete med branschen och flertalet deponiägare ett projekt som utreder frågan med ett miljösystemanalytiskt angreppssätt.

Syfte
Syftet med exjobbet är att visa hur avklingning av metangasproduktion från deponier kan variera i tid beroende på indata, som mängd avfall, metangasbildningspotential, nedbrytningens halveringstid etc. samt att strategiskt bedöma om metanutsläpp från deponier kan utgöra ett stort eller försumbart tillskott till den nationella klimatpåverkan. Arbetet som helhet kan ses som ett led i det nationella miljöarbetet med att minska växthusgasutsläppen.

Metod och tillvägagångssätt
Systemflödesanalys på deponiers bidrag i ett nationellt och miljösystemanalytiskt perspektiv tillämpas. Jämförelser görs mellan olika åtgärdsalternativ. För att öka kvaliteten på resultatet, trots stora osäkerheter i uppskattningarna, tillämpas känslighets- och osäkerhetsanalyser. I möjligaste mån baseras antaganden på indata från deponier med god deponigaskontroll. IPCC modellen nyttjas (eventuellt kan andra modeller nyttjas också) för att göra känslighetsanalys på kvarvarande metanpotential.

Följande moment ingår

Miljösystemanalys, MSA
• Steg 1 – Data & infoinsamling från deponier
• Steg 2 – Potentialbedömning (modellering - IPCC)
• Steg 3 – Skyddsåtgärders påverkan på CH4 läckage till atmosfären
• Steg 4 – Val av åtgärdsalternativ med bäst miljöeffekt med avseende på omhändertagane av CH4.