Exjobbsförslag från företag

Detta är ett uppsatsförslag hämtat från Nationella Exjobb-poolen. Klicka här för att komma tillbaka till samtliga exjobbsförslag.

Förslaget inkom 2010-05-04

Projektarbete Epigenetiska förändringar vid Alzheimer’s sjukdom

OBS! ANSÖKNINGSTIDEN FÖR DETTA EXJOBB HAR LÖPT UT.
Vi söker nu 1-2 studenter som vill utföra examensarbete (Master-nivå) hos sektionen för Alzheimer Neurobiologi under HT 2010. Handledare är Christina Unger Lithner, PhD. Vi söker dig som tycker om att arbeta självständigt mot ett bestämt mål samt vill ha nya utmaningar och dessutom vill ta chansen att bidra med kunskap för att förbättra situationen för de patienter som drabbats av Alzheimers sjukdom och deras närstående. Eventuell möjlighet till förlängning på Masterstipendium finns.

Alzheimer´s sjukdom (AD) är en progressiv, neurodegenerativ sjukdom som drabbar ett stort antal individer. Det är en sjukdom som inte bara påverkar den drabbade, utan också familj och nära vänner. Just nu finns ingen botande behandling, bara bromsande, och det är därför mycket viktigt att fokusera på att få fram nya behandlingsstrategier. Idag vet vi att sjukdomsprocessen påbörjas decennier innan de kliniska symptomen uppkommer. Det är därför viktigt att man studerar tidiga fenomen för att få reda hur tidigt man måste påbörja behandlingen, för att få en botande effekt. Eftersom de patologiska förändringarna är så utbredda vid AD, såsom neurodegeneration, depositioner av peptiden beta-amyloid (Abeta) (plack), neurofibrillära förändringar och inflammatoriska processer ligger det en stor utmaning i att finna läkemedel som påverkar alla aspekter av sjukdomen.
Överproduktion av Abeta nämns som en trolig orsak till sjukdomen. Denna peptid aggregerar till toxiska fibriller och bildar depositioner i hjärnan, vilka tros kunna störa nervcellernas signaler och funktioner. Detta leder i förlängningen till kognitiva brister, och så småningom demens.

Frågeställning och hypotes
Detta forskningsprojekt fokuserar på hur olika former av Abeta påverkar de epigenetiska mekanismerna i hjärnan. Vi försöker förstå Aßs tidiga påverkan på hjärnans neuronala celler. Vår arbetshypotes är att Abeta stör mekanismerna som reglerar kromatinstrukturen och därmed DNA transkriptionen hos neuron i de delar av hjärnan som är viktiga för minne och inlärning. Därutöver vill vi testa olika läkemedel för att se om de har kapacitet att motverka effekten som Abeta har på DNA-strukturen. Detta kan i sin tur leda till nya insikter om sjukdomen och till nya behandlingsalternativ genom att vi kan rädda celler som annars är förutbestämda att dö.

Metoder
Vi använder flera olika modell-system för att undersöka vår hypotes. Vi har tidigare visat att histonmodifiering är involverat när långtids-minne bildas och att ERK MAPK reglerar acetylering och fosforylering i hippocampus. Cellstudier har visat att behandling med gamma-secretase-hämmaren DAPT orsakar sänkning av acetylering av histone H3, vilket indikerar att Abeta förändrar kromatinstrukturen i nervcellerna. Vi kommer nu att fortsätta våra studier för att se om detta är ett cell-autonomt svar eller inte. Vi kommer också att försöka utröna vilka specifika gener som uppregleras, och via vilka signaltransduktionsvägar detta sker.

Betydelse
Sammanfattningsvis kommer dessa studier att ge oss viktig information om hur Abeta påverkar cellsignalering och reglering av transkriptionen i CNS. Genom att identifiera dessa mekanismer, hoppas vi kunna konstruera nya behandlingsstrategier mot AD.

Kontakt
Är du intresserad, kontakta Christina Unger Lithner email: [email protected], telefon: 08-585 83615.


  GÅ TILL XJOBB.NU FÖR FULLSTÄNDIG INFO OM DETTA EXJOBB




Informationen om uppsatsförslag är hämtad från Nationella Exjobb-poolen.