Jämförelse av olika certifierings system för ”Hållbart byggande” samt analys av deras räckvidd, inkl önskvärda och oönskade konsekvenser, för uppfyllelse av målet God bebyggd miljö och andra samhälleliga mål

Vill du att ditt examensarbete ska vara ett miljö- och samhällsplanerings relaterat projekt där dina resultat är efterfrågade och där du har möjligheter att knyta värdefulla kontakter? Som examensarbetare på Ecoloop får du möjlighet att pröva på hur det är att jobba i en kreativ och utvecklingsinriktad miljö med aktuella frågor inom uthållig samhällsbyggnad.

Bakgrund:

Bygg- och anläggningsbranschen har sedan 90-talets mitt aktivt börjat arbeta med miljö- och hållbarhetsanpassning. Framförallt gäller detta den färdiga produkten, dvs byggnaden eller konstruktionen, men även byggskedets effekter har successivt fått ökat fokus.

Många kommuner försöker styra byggherrarna mot allt hållbarare lösningar genom miljöprogram och krav i planeringsskedet eller i mark- och exploateringsavtal. Styrningen kan ske på olika sätt och byggherrar och byggentreprenörer framför ofta att styrningsmetoder och mål är allt för splittrade för att de ska kunna möta dessa på ett bra och rationellt sätt.

Husbyggande aktörer ser istället miljöcertifieringsmodeller, t ex Miljöbyggnad, Breeam, Leed och EUs Green Building, som lämpliga verktyg för att miljö- och hållbarhetsanpassa byggnader. Modellerna är ”verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger ett certifikat och en prestanda för byggnader, vilket är starkt efterfrågat på marknaden” (citat från Sweden Green Building Councils hemsida).

Systemen certifierar själva byggnaden/lokalen och dess prestanda (i vissa fall även förvaltningen) men modellerna är olika uppbyggda och med olika fokus. Det pågår också för närvarande ett arbete mellan ett stort antal aktörer att också ta fram ett motsvarande certifieringssystem för stadsdelar, inledningsvis ser man närmare på om Breeam Communities är ett lämpligt system att ha som bas.

Systemen har olika konstruktion och till viss del också olika fokus, bla vad gäller typ av byggnad/lokal som de är mest anpassade för. Vissa byggföretag har dock valt ett av systemen för all sin verksamhet för att få effektivitet i arbetet. Eftersom konstruktion och fokus mellan systemen varierar så styr de sannolikt mot lite olika konstruktions- och genomförandelösningar. Systemen kan vara olika bra eller kanske inte alls klara av att styra mot det som samhället över tid anser vara de viktigaste aspekterna.

För den fortsatta utvecklingen är det därför önskvärt att få en jämförelse mellan systemen och vilka konstruktioner, lösningar och genomförandekonsekvenser som val mellan olika system ger. Detta för att få transparens och tydlighet i vad olika val ger för möjlighet att nå olika samhälleliga mål. Systemen kan då kompletteras med annan önskvärd styrning i tex planprocesser

Syfte:
Syftet med detta examensarbete är att genomföra en övergripande jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och lokaler samt stadsdelar och tydliggöra hur de olika systemkonstruktionerna påverkar val av lösningar och konstruktioner.

Arbetet ska också göra en kvalitativ analys av i vilken mån de olika systemen klarar av att styra mot olika aspekter inom miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, andra relevanta miljökvalitetsmål samt andra viktiga samhällsmål som tex demokrati, kostnadsutveckling, mångfald och trivsel i stadsrummet, motverka segregation och öka medborgarnas medvetenhet och fria val.