Användning av digitaltryck vid tryck av orienteringskartor

Bakgrund

Inom orienteringsrörelsen trycks kartor för träning och tävling. I dag används både konventionellt tryck – offset och digitaltryck i olika former. Digitaltrycket har hittills inte ansetts uppfylla de kvalitetskrav som ställs vad avser läsbarhet av kartorna. Framförallt gäller detta kartor i skala 1:15 000. Nedanstående projekt syftar till att bistå orienteringsförbundet med utredningsresurser för att belysa om inte digitala tryckmetoder trots allt kan användas vid tryckning av tävlingskartor i skala 1:15 000.

I reglerna för orientering finns idag inskrivet att elitklasser klassisk distans, vilket kräver kartor med skala 1:15 000, bara får arrangeras på offsettryckta kartor. Detta innebär en betydande merkostnad för klubbarna. För många klubbar har detta fått till följd att den klassiska distansen blivit mycket ovanlig eftersom antalet deltagare på varje tävling är för lågt för att det skall vara ekonomiskt genomförbart att trycka med offset. Under hösten 2005 arrangerades exempelvis ingen klassisk distans i hela norra Sverige.


Projektförslag

I ett första steg av projektet måste kraven på en tävlingskarta specificeras. Vilka krav ställs i termer av läsbarhet, färgåtergivning, övertryck, detaljåtergivning. Syftet med denna kartläggning är att hitta den nivå på trycket som är nödvändig för att kartorna skall kunna användas vid alla typer av tävlingar. Orienteringsförbundets medverkan i denna del av projektet är helt nödvändig.

I ett andra steg avses en provtryckning genomföras där ett antal digitala tryckpressar och skrivare testas och jämförs mot en offsettryckt orienteringskarta. Denna provtryckning bör också omfatta jämförelser mellan kartor tryckta av lekmän i vanliga skrivare utan färgstyrning och kartor tryckta av professionella tryckare med digitala tryckmetoder efter alla konstens regler. Ett möjligt problem är nämligen att Offset i sig kräver ett professionellt hanterande av den tryckta kartan medan den digitala trycktekniken är så tillgänglig att vem som helst kan dra ut kartor. Det kan alltså snarare handla om handhavandefel än om brister i tekniken. Denna frågeställning bör prövas i projektet. Tryckpressar i varierande prisklass och prestanda bör undersökas och både bläckstråleteknik och elektrofotografi bör studeras.

Lantmäteriet och Holmen skog digitaltrycker idag sina kartor. Som en inledning på projektet kan en diskussion också föras med dessa organisationer om förtjänster och brister med digitala kartor. I Norge har orienteringsförbundet enligt uppgift valt att certifiera ett antal tryckerier för att hantera digitaltryckta kartor även detta bör beskrivas i projektet som ett case.

Projektet bör även omfatta en beskrivning av en möjlig affärsmodell för orienteringsförbundet när det gäller beställning och tryck av orienteringskartor och banor via internet, vilket är något som den digitala tekniken möjliggör. Exempelvis skulle en nationella databas med kartor kunna etableras där allmänheten kan beställa kartor via nätet inför semestern eller träningslägret etc.

Syftet med projektet är att tillhandahålla ett fördjupat beslutsunderlag för svenska orienteringsförbundet kring digitaltryckets begräsningar och möjligheter, både avseende kvalitetsaspekter och som en distributionsmetod.