Exjobbsförslag från företag

Detta är ett uppsatsförslag hämtat från Nationella Exjobb-poolen. Klicka här för att komma tillbaka till samtliga exjobbsförslag.

Förslaget inkom 2007-04-04

Signalkänslighet, kognitiv bias, och taluppfattning

OBS! ANSÖKNINGSTIDEN FÖR DETTA EXJOBB HAR LÖPT UT.
Vid en stor andel av vardaglig talkommunikation är den sensoriska språkliga signalen bristfällig. Exempelvis, när man sitter och samtalar vid ett lunchbord finns det en hel del sorl och slammer, och detta kan göra att man upplever att man inte hör allt ¿ speciellt om man inte ser ansiktet på den man talar med. Det man ofta automatiskt gör när det är bullrigt, är att man tittar på talarens ansikte och att man gissar mer eller mindre medvetet vad han eller hon säger, mot bakgrund av vad diskussionen hittills handlat om.

Detta belyser två saker:
1) Att man kan försöka få in mer information, genom att göra signalen rikare genom att ta in visuell språklig information. Det visuella tillskottet är stort (tänk exempelvis på att äldre ofta klagar på att de hör sämre när de inte har glasögonen på sig).
2) Att man kan utnyttja information utöver den som utgörs av den fonetiska (d.v.s. den rena signalen). Denna ytterligare information kan delas in i intralingvistik, yttre kontext, och paralingvistik. Alla dessa källor kan ge substantiella bidrag både till hur man uppfattar budskapet (d.v.s. pragmatik) och hur exakt man uppfattar signalen.

Undertecknad har forskat på mekanismen bakom att emotionella ansiktsuttryck kan göra att man bättre uppfattar vad som sägs. Resultaten har visat att det beror på att ansiktsuttrycken kan förmedla semantiska ledtrådar till innebörden av det som sägs.

Det kvarstår dock att utreda om effekten beror på ökad känslighet för den fonetiska informationen, eller på (postlexikala) top down-effekter.

För exjobb erbjuds möjlighet att under handledning utföra intressanta och roliga experiment om detta på CCDD-avdelningen, Institutionen för Beteendevetenskap, Linköpings universitet. Det finns dessutom en mängd intressanta data från utförda experiment att analysera. Ett bra experiment kan vara intressant för vetenskaplig publikation (vilket är både lärorikt, roligt och meriterande om man funderar på forskarstudier).

Önskvärda grundkunskaper är kognitionspsykologi, perceptionspsykologi, och/eller psykolingvistik. Goda kunskaper i och intresse för kvantitativ metod är också önskvärt. Kognitionsvetar- och psykologstudenter, exempelvis, bör vara väl lämpade för detta exjobb.


  GÅ TILL XJOBB.NU FÖR FULLSTÄNDIG INFO OM DETTA EXJOBB




Informationen om uppsatsförslag är hämtad från Nationella Exjobb-poolen.