Kostnadseffektiv hantering av växtnäring genom uppströmsarbete – pilotstudie i livsmedelsindustri och detaljhandel

Bakgrund
I och med en ökad globalisering ökar komplexiteten för var i världen miljöpåverkan uppstår för de varor vi konsumerar. Särskilt svårt att överskåda är miljöpåverkan från livsmedel vilket bland annat illustrerats i studier av s k Carbon och Water footprints. Dessa visar att påverkan av ett livsmedel kan spåras till vitt skilda världsdelar t ex pga import av foder, växtnäringsämnen, energi och andra resurser som används i olika steg av produktionen.

Som företag är det många gånger positivt att utreda påverkan av produktens ”ryggsäck” eller ”footprint”. Detta dels för att kunna förbättra och effektivisera det egna arbetet och vara konkurrenskraftig på en föränderlig marknad och dels för att i förväg skaffa sig en bild av potentiellt oönskad miljöpåverkan av de varor man säljer.

I tidigare studier har visats att merparten av den ändliga resursen fosfor som används och hanteras i Sverige importeras som foder, gödning till jordbruket eller direkt i form av livsmedel från andra länder. Jordbruket, livsmedelsindustrin och detaljhandeln är de sektorer som omsätter den störst mängden växtnäring i samhället. Idag misshushållar vi med denna växtnäringsresurs och det orsakar miljöproblem i form av övergödning samt att vi använda upp de ändliga resurserna vilka det relativt snart kommer bli stor brist på i ett globalt perspektiv.

Problemställning
Det finns idag ett behov av att ur ett sektors- och /eller företagsperspektiv bedöma i vilken grad man bidrar till negativ miljöpåverkan i Sverige och utomlands, effekter på hushållning av prioriterade naturresurser. Det finns också behov av att utreda vilka möjliga åtgärder som är möjliga att vidta som företaget / sektorn har rådighet över.

Det är intressant att beskriva en produkts/varas hela miljöpåverkan och effekt på resurshushållning i ett globalt perspektiv. Idag synliggörs inte hur vår växtnäringshanterings- och våra produktions- och konsumtionsval påverkar situationen i Sverige/Europa eller i andra delar av världen andra kontinenter. Ett fåtal verktyg kan göra denna typ av bedömning och bedömningen förknippas även med både svårigheter och svagheter.

Syfte
Studiens syfte är att beskriva växtnäringsflödet / hanteringen kopplat till ett produktsegment och identifiera åtgärder som bidrar till förbättringar i Sverige och utomlands. För åtgärderna görs också en beräkning av hur kostnadseffektiva dessa är i relation till gängse åtgärder för att minska framförallt utsläpp av övergödande ämnen.

Metod och utförande
Den metod som tillämpas utgår från tidigare arbete med substansflödesanalys för växtnäring samt metodik från bl a Water och Carbon footprints. Examensarbetet utförs i samverkan mellan livsmedelsföretag/ detaljhandelsföretag / bransch-aktör, KTH, SLU och Ecoloop.

Följande moment ingår
- Beskrivning av hur kostnadseffektivitet beräknas för bekämpning av övergödning respektive resurshushållning – litteraturstudie
- Beskrivning av en varas väg för gällande företag
- Beskrivning av flöden av växtnäring kopplad till utvalt case/produkt
- Utveckling av metodik för att jämföra kostnadseffektivitet mellan ”uppströms” åtgärder” och ”nedströms”/”end-of-pipe”- åtgärder”
- Beräkning av kostnadseffektiva åtgärder för att minska miljöproblem (övergödning) och förbättra resurshushållning
- Analys av kritiska frågeställningar kring metodik och resultat